Pouvoir aux femmes congolaises!
Det var vår biståndsministers budskap till Kongos ledning då hon var på officiellt besök i januari. Gunilla Carlsson höll tal på franska vid mottagningen på svenska ambassaden. Hon klarade det med den äran trots att hon nog inte är fransktalande.
Däremot kan man ju så här i efterhand undra om de pengar som svenska staten spenderade på fredskonferensen i Bukavu verkligen kom till någon verklig nytta. Massor med människor slogs om att få ut sitt "per diem", många vackra ord sades och till slut även ett dokument som efter en del trixande kunde skrivas under av alla. Det var ett problem för general Nkunda att den kongolesiska armén inte beskrevs som "belligérant". Men till sist lyckades man få alla underskrifter.
Men sen då. Det är nu, efteråt det gäller. Ska avtalet följas eller inte. Hur ska man lyckas att få de soldater som ursprungligen kommer från Rwanda att återvända. Vad har de att återvända till? I tidningarna idag talas det om östra Kongo som ett nytt Darfur....
Jag är böjd att hålla med Gunilla Carlsson, makt åt Kongos kvinnor. Jag tror faktiskt att det skulle bli bättre. Det är kvinnorna som föder familjen på alla sätt. De står för överlevnaden, medan männen i stor utsträckning står för våldet. Visserligen försöker en del män här att hävda att det även finns kvinnor som våldför sig på män..... Men antalet kvinnor på sjukhusen i östra Kongo med förstörda underliv, talar sitt tydliga språk.
