Missionär och socialantropolog som jobbat såväl i Kinshasa i Demokratiska Republiken Kongo som i Brazzaville i Republiken Kongo. För närvarande bor jag i södra Halland nära Skåne..... med utsikt över havet.... tillsammans med min man Carl och några katter. Barnen kommer numera bara hem på besök...
fredag 31 oktober 2008
Förvirrad situation i Östra Kongo
Mer om situationen i öst kan man läsa på BBC News Africa och The Guardian:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7701269.stm
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/oct/31/congo-united-nations
onsdag 29 oktober 2008
Kriget i Nord Kivu och ny regering
Det är Radio Okapi som skriver:
http://www.radiookapi.net/index.php?i=53&a=20834
De skriver även om kriget i Nord-Kivu som nu närmar sig Goma:
måndag 27 oktober 2008
På resande fot
Hemma igen i Kinshasa.....
Jag har varit på resande fot sedan den 9 oktober, först var det fest i Kimpese. 10 - 12 oktober firade CECO 100-års jubiléum. Det är den skola som grundades av amerikanska, brittiska och svenska missionärer. Dit kom de bästa av hela provinsens ungdomar för att läsa vidare. Idag finns det ett universitet också med utbildning i medicin och agronomi bl.a.
Sedan tillbaka till Kinshasa och hämta en svensk delegation och så missionsflyget till Luozi för ett seminarium om kyrka och ekonomi. Det var ett spännande kulturmöte. Det handlade om att förstå det osagda, läsa kroppsspråk, tolka de ord som sas...
Flyg också tillbaka till Kinshasa efter fyra tuffa dagar, fantastiskt att flyga över Kongo-floden, världens 2a största flod.
Nytt besök på fredagen, idrottspastor från Sverige och fotbollsledare från Kongo. Sedan med bil, vår egen, till Kimpese. Jag körde. Där hade vi möte om ett nytt projekt, en fotbollsskola för barn och ungdomar i syfte att ge en meningsfull "fritid", men framför allt genom den lära ut demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Dessutom är syftet att visa att man kan kämpa på plan i olika lag men följa reglerna och vara vänner efteråt, fred och försoning med lite tjusigare ord. Det var också spännande, 15 presumtiva ledare dök upp till introduktionskursen varav 1 kvinna. Hon var verkligen modig. Hon var inte så värst bra på fotboll, men kan kanske få rum i projektet ändå eftersom en del av verksamheten är mera social.
Under tiden vi har varit i Luozi och Kimpese har Demokratiska republiken Kongo fått en ny regering. Premiärminister Muzito hade utsetts tidigare. Mer om detta senare....
torsdag 2 oktober 2008
Fattar inte hur man tänker i Sverige...
Han kommer från östra Kongo, han har till varje pris försökt undvika att värvas till de olika arméer som fortfarande slåss, Maï-Maï, RCD och FARDC. Han flydde till Sverige via Uganda. Hans fru har sedan blivit förhörd av militär på ett sådant sätt att hon dog. Barnet vet han inte var det finns.
För en vecka sedan kom han hit till Kinshasa i sällskap med 5 svenska poliser och ytterligare en person som avvisades. Han riskerade att fängslas vid framkomsten, men tack vare att det fanns en person vid passpolisen, som kände hans pappa, kunde han rädda honom undan fängelse. Han är nu deprimerad och rädd, känner inte någon i Kinshasa. För tillfället bor han hos den man som hjälpte honom på flygplatsen, men det är inte hållbart hur länge som helst. Han vågar inte röra sig på gatorna, har ingen försörjning och kan knappast få någon. Tidigare var han lärare i östra Kongo och nu hade han fast jobb i Sverige......
Att lämpa av honom i Kinshasa är som om en svensk skulle utvisas från USA och lämpas av i Bryssel eller Milano, fast värre, för det är ju ändå inom unionen....
Dessutom kan han inte återvända till sin hemby, det är uteslutet i nu-läge och varifrån skulle han få pengarna. 300 SEK fick han av svenska polisen.....
Jag fattar inte hur man tänker på Migrationsverket.... i Sverige....
onsdag 1 oktober 2008
Dessa ständiga elavbrott...
Vi hade faktiskt lite mer än 8 timmar ström förra dygnet. Strömmen kom tillbaka vid 21-tiden och försvann igen idag vid 10-tiden. Så nu tuggar motorn på, diesel kör vi med. Inte bra för miljön, men vad gör man?
Det har faktiskt bara blivit sämre på el-sidan. SNEL, som det statliga elbolaget heter, har stora problem. Men man undrar vart alla biståndspengar tar vägen, eller allt det vi konsumenter betalar. Nu väntar man på reservdelar. Vi är utlovad 40 dagar av dessa avbrott innan man lagat den stora station som förser vår stadsdel och några till med el.
tisdag 16 september 2008
Youssou N'Dour i Kinshasa


Vi har varit på en fantastisk konsert med Youssou N'Dour. Han var i Kinshasa under helgen. Stor gala-föreställning på Grand Hotel på fredagen, 200 $ per person. Den var vi inte på....
Istället gick vi på Halle de la Gombe, en utomhusscen, där kostade inträdet 30$, helt rimligt. Konserten skulle börja kl. 20.00. Som de svenskar vi är anlände vi ca 20 minuter innan. Fullt med folk i baren intill, men inga tecken på att det snart skulle vara konsert. Vi träffade lite andra svenskar från ambassaden och pratade. Så småningom närmade vi oss scenen. Men inte förrän ca 22 kom konserten igång. Men så bra!!!
Fantastisk musik och musiker, och vilka trummor!!! Dansare som var helt otroliga.
torsdag 4 september 2008
Situationen i Kongo
Som alltid är det svårt att riktigt bedöma läget eller sia om vad som kommer att hända. Men här följer det jag uppfattar om situationen i landet:
Bacongo – Bundu dia Kongo
I Bacongo är det nu lugnt, åtminstone på ytan. Dom föll för två dagar sedan angående de fyra som stod anklagade. Två dödsdomar och två minst 20-åriga straff beslutade domstolen i Mbanza Ngungu. I tidningar och radio har det sedan diskuterats om huruvida man borde försöka ställa l’auteur intelligent, alltså Muanda Nsemi , till svars. Han har ju immunitet som parlamentsledamot.
Lärarlöner
I måndag skulle det vara skolstart. Men lärarna kom inte till jobbet. De vägrar eftersom staten ligger efter med lönerna. Vissa privata skolor har startat men inte de statliga skolorna. I tidningarna talas om regeringens misslyckanden. Man hade lovat en skolstart till ett visst datum då allt så att säga skulle finnas på plats, vara ordnat, från statens sida. Lärarna har inte fått löner och kan alltså inte betala sina egna barns skolavgifter.
Man skriver också om att staten ska ha försökt muta lärarna, genom att betala ut vissa pengar. Löneutbetalningar ska dessutom ha skett natten mellan lördag och söndag, alltså den gångna helgen, enligt Le Potentiel.
Läkarna
Enligt uppgift är läkarna fortfarande i strejk, åtminstone till viss del.
Les cinq chantiers
De fem ”byggplatserna” för att få landet på fötter har snarast blivit ett bittert skämt. Den väg vi åker till jobbet varje dag var stängd under 10 månader, det var inte hela vägen bara en bit på ca 500 m. Så lång tid tog det att reparera den biten. Man startar ett byggarbete, sätter dit maskiner, väghyvlar, kommer med makadam. Sedan tar det stopp, inget händer på ca 8 månader, sedan börjar man jobba igen och efter 10 månader är 500 m väg klar….
Men det har påbörjats fler vägarbeten än vår lilla bit, så vi får väl se. Men folk klagar över att inget händer.
Kineserna
Kineserna är här i full frammarsch. De skänker kinesiska maskiner och ska enligt uppgift hjälpa till med både det ena och det andra. Folk uppskattar att de får saker och ting gjorda, men de gör det med egen arbetskraft från Kina. Nästan varje dag på TV är det något nytt projekt där kineser är involverade. Det gäller gruvindustri, vägbyggen, sjukhusbyggen, donationer av läkemedel m.m.
MLC s man i landet ”rånmördad”
I skrivande stund har jag tappat bort hans namn. Men, strax innan jag kom tillbaka till Kinshasa i juli kom denne politiker körande på natten med sin livvakt strax ovanför i vår stadsdel, Ma Campagne. De hade varit på ett bröllop eller stor fest. De stoppas av vad som ser ut att vara militärer, en hotande situation uppstår och livvakten tar till vapen, vilket också militären gör. Politikern dör, livvakten skadas, en av ”militärerna” skadas också. Av många uppfattades det som ett politiskt mord och det har man försökt utreda i två månader nu. Varje dag framkommer nya uppgifter. Allra först anklagades Kinshasas guvernör för att vara den som beställt mordet. Det var den militär som skadades och alltså arresterades som kom med de uppgifterna. Själv hade han dock aldrig mött guvernören, men det var så man hade sagt till honom.
Strax efter detta mord, mördades också en stor artist och det har varit många spekulationer angående hans död också.
Denna situation gör också att vanligt folk inte gärna är ute sent på kvällarna. Kvällen när Laetitia äntligen kom fram med Brussels Airlines var vi ute på Ndjili. Så var även Mama Christine från Nzo Binati. Eftersom de kom fram sent, var klockan ca 01.30 när vi körde hem. Chaufförerna var måna om att köra i konvoj. De körde snabbt och när vi kom fram erbjöd jag papa Célé att för hans säkerhets skull ta bilen hem istället för att gå. Men inte ens det ville han, utan han fick sova över hos mig. Det säger lite om hur vanligt folk bedömer säkerhetsläget.
Jag har dock inte haft kontakt på ett bra tag med ambassaden. De har haft semestrar , men jag kommer att kontakta dem med det snaraste och återkommer då med mer om säkerheten i landet.
Militären
Ett problem som gäller ovanstående är militären som inte heller de fått ut sina löner. En officer lär ha svarat att han aldrig gett sina militärer order att råna och mörda, men att han heller inte förbjudit dem…
En armé i anarki är nog det farligaste för det här landet.
Presidenten och ekonomin
Kritiken hopar sig mot presidenten i första hand och hans regering i andra hand. Jag återkommer senare med mer detaljer om förhållandet mellan Kabila och Gizenga, samt Kamehres roll.
Det händer för lite. Det är sporadiska händelser som blåses upp på TV. Ett vägbygge avslutas, en mängd maskiner kommer från Kina, osv. Men väldigt lite händer.
Dollarn har sjunkit i värde i övriga världen, men här har dollarn ökat i värde i förhållande till FC. Köpkraften minskar alltså för den vanlige kongolesen. Människor får det allt svårare att få det att gå ihop. Det är inget gott läge för Kabila.